Orientering på vintern
Vinterorientering har sin speciella charm – att komma ut i ett alldeles tyst vitt snörike är magiskt. Du har också chansen att njuta av djurlivet på ett annat sätt än på sommarhalvåret, eftersom såväl spår som djur ofta syns mycket bättre på vintern i snön.
Speciella vintertävlingar arrangeras på snösäkra ställen såsom till exempel Mattila i nordvästra Värmland. Skidorientering tillhör sedan 2011 Svenska Orienteringsförbundet. En annan vintervariant är fjällorientering, ofta i form av patrulltävlingar och där man har banor som är längre än i de vanliga tävlingarna.
För orientering på vintern är det annorlunda förutsättningar som man behöver fundera på innan man ger sig ut i naturen. När man har sällskap eller vid tävlingar är omständigheterna kontrollerade och man kan alltid fråga tävlingsledningen om man är osäker på vad som gäller. Rätt utrustning och väl uttänkta nödåtgärder är nödvändiga för en vinterorienterare som vill ge sig ut, speciellt om du planerar att träna ensam. På vintern kan man ganska snabbt frysa ihjäl om olyckan skulle vara framme. Signalraketer och värmefilt kan vara exempel på extra utrustning som kan vara klokt att ha med sig. Du behöver också ha koll på hur vädret kan tänkas utvecklas under den tid du planerar att vara ute – att överraskas ute i skogen av en snöstorm kan vara livsfarligt. Att orientera på vintern, i alla fall ensam, är av alla dessa skäl inte något som rekommenderas för absoluta nybörjare eller om man av någon anledning har nedsatt förmåga – det är helt enkelt för farligt att ge sig ut i kylan.
Tänk också på att det är mörkt en stor del av dygnet, så ha alltid med en pannlampa. Diskutera gärna med välsorterade orienteringsaffärer, de kan ge goda råd och tips om vad du behöver ha med dig.